Tack för att du läser mitt nyhetsbrev. Du kan betrakta det här som en liten skattekista, något annat än en rekommendationsalgoritm, en samling av det intressantaste, mest överraskande och underhållande som jag råkat se under den senaste veckan. Ibland skriver jag också en kort kommentar eller lite dagboksanteckningar, oftast inte.
Hoppas du gillar och trivs! Önskemål och annan respons tas alltid emot med tacksamhet.
Mina funderingar och bästa rekommendationer från veckan som gått:
1. Olivia Hicks är en frilansjournalist som skriver om Formel 1. (Nej, jag hade aldrig trott att jag hänvisar till motorsport i mitt nyhetsbrev.) På sin Substack Formula Flash! har hon skrivit en väldigt läsvärd text om problemet med influerare som journalister och nyhetsförmedlare. Ypperliga reflektioner kring nyhetsjournalistikens framtidsutsikter. Hicks menar att just idrottssidorna illustrerar vart vi är på väg. Jag uppmanar framför allt alla journalister att läsa det här utmärkta inlägget.
Like political parties, sports teams and sponsors know that a 10-second video will attract more eyes than a news article. It also helps that the influencer economy is predicted to reach $500 billion in valuation by 2027 while print media is hemorrhaging money.
2. Det fanns en tid då riskkapitalisterna i Silicon Valley trodde på frihandel och immigration medan var och varannan startup hade som avsikt att rädda världen eller rätta till samhälleliga orättvisor. Times they are a changin’ och David Jeans skriver på Forbes om riskkapitalister som är uttalat “anti-woke”. Kanske den mest prominenta av de här bolagen är New Foundation där bland andra Marc Andreessen är inblandad. Ska bli … intressant att se hur allt det här utvecklas med Trump och Vance i Vita huset.
3. Instagram kan hjälpa Dior att marknadsföra sina handväskor men knappast göra en okänd låt till en viral hit på samma sätt som Tiktok. Så skriver Amanda Mull på Bloomberg om det eventuella förbudet av Tiktok i USA. Det finns oändligt många texter om Tiktokförbudet i olika medier just nu, men på grund av mitt jobb tyckte jag den här var särskilt intressant eftersom den handlar om vilken effekt förbudet skulle ha på influerare och yngre åldersgruppers konsumtionsvanor.
4. Veckans opinionstext hittas i DN och har skrivits av Greta Schüldt. Hon skriver tänkvärt om hur oroväckande det är att så många svenskar knaprar i sig psykofarmaka och identifierar sig som psykiskt sjuka. Jag är benägen att hålla med. Klinisk depression är en sak, att vårda allmän malaise med SSRI gynnar endast läkemedelsföretagen. Vanliga mänskliga känslotillstånd har patologiserats och när läkare inte har tid att föra ordentliga diskussioner med sina patienter är det lätt hänt att man skriver ut antidepp i stället. Texten tar avstamp i poddserien Det sista pillret. Också den rekommenderar jag varmt. En mycket välgjord podd om hur SSRI erövrade världen och Sverige. Stundvis lite för mycket navelskåderi, men på det stora hela riktigt givande lyssning. Dock en liten mindfuck att höra Mediernas Johan Cedersjö tala om något annat än just medier.
5. Reuters bildspel på bränderna i Los Angeles gjorde mig så häpen att jag bara måste dela det. Daniel Coles bild på brandmannen som sitter i ruinerna av en byggnad är helt otrolig.
6. Varje gång snabbmode eller den obefintliga kvaliteten på klädesplagg kommer på tal tänker jag på en specifik T-shirt som min syster haft sedan tidigt 1990-tal. Visst, den är sliten, men liksom på ett annorlunda sätt än kläder numera brukar göra. Nicolás Rivero och Marvin Joseph har skrivit en bra text i Washington Post om hur man hittar kläder som tål använding och tid. Texten förklarar också varför ett vintageplagg antagligen kommer att ha en längre livslängd än ett motsvarande plagg som tillverkats i dag.
7. Medan vi är inne på kläder tyckte jag att det var något väldigt fint med Miya Lees text i NYTimes om motsatsen till snabbmode, alltså kläder som dekoreras för hand. Förutom att det är coolt att bära på ett alldeles unikt plagg finns det något i det här med långsamhet som tilltalar mig så oerhört mycket just nu.
8. Jag vet att jag borde sluta bry mig om Elon Musk, men det är svårt. En sak jag ständigt undrar över är Musks tidsanvändning. Han styr ett flertal företag, han har 12 barn, han häckar utanför Mar-a-Lago, han twittrar oavbrutet och tydligen har han också tid att spela videospelet Diablo IV. Sarah E. Needleman och Becky Peterson på WSJ har försökt reda ut hur Musk lyckades bli en av världens bästa Diablospelare.
9. I en omgivning som kryllar av AI-genererad sörja kommer texter skrivna av riktiga människor att fungera som grönområden i en förorenad storstad. Jag är (tyvärr) extremt skeptisk, men tyckte väldigt bra om Susie Alegres metafor i Wired ändå. Vi får hoppas på det bästa.
10. Den här texten finns med i veckans nyhetsbrev främst som en påminnelse för mig själv. I fredags lunchade jag med en kompis och vid upprepade tillfällen kunde jag inte alls komma ihåg vad jag skulle säga eller berätta. Mitt trasiga minne och min obefintliga koncentrationsförmåga är hundra procent självförvållade. Söndagar utan sociala medier räcker inte till längre, jag måste helt enkelt bli mer uttråkad och låta hjärnan vila. Och att vara uttråkad är precis vad Kate Lindsay skrev om i sitt nyhetsbrev Embedded veckan.
While technology does tap into our brain in unprecedented ways, and legitimate scrolling addiction exists, I’m certainly guilty of over-intellectualizing the novelty of technology as a way to avoid any personal accountability for my bad habits.
Avslutningsvis några snabba:
Patrick Radden Keefe är numera J. Crew-modell.
***
Art Deco har blivit populärt igen.
***
På bara 10 dagar lyckades världens rikaste människor använda upp hela sin koldioxidbudget för i år.
***
Peyotebrist på grund av renässansen inom psykedelia.
***
Loro Piana gick från quiet luxury till very loud luxury.
Medan jag skrev ihop det här brevet lyssnade jag bland annat på de här låtarna.
Tusen tack för att du läser mitt nyhetsbrev. Om du gillar brevet får du gärna bli prenumerant och berätta om nyhetsbrevet för dina vänner och bekanta.
Överraskningslänk för att du orkade läsa så här långt.