Tack för att du läser mitt nyhetsbrev. Du kan betrakta det här som en liten skattekista, något annat än en rekommendationsalgoritm, en samling av det intressantaste, mest överraskande och underhållande som jag råkat se under den senaste veckan. Ibland skriver jag också en kort kommentar eller lite dagboksanteckningar, oftast inte.
Hoppas du gillar och trivs! Önskemål och annan respons tas alltid emot med tacksamhet.
Mina funderingar och bästa rekommendationer från veckan som gått:
1. Jag gillade verkligen Virginia Postrels långläsning på Works in Progress. Den handlar om framtidsutsikter och varför vi inte längre drömmer om en glamorös framtid på samma sätt som förut. I mitten av 1900-talet hade människan en utopisk framtidssyn och en tanke om att teknisk utveckling, modernistisk design och ett överflöde av materiella ting skulle lösa alla problem. Men det blev ju inte riktigt så. Vi har gått från att sträva efter universella lösningar till att föredra en mångfald av olika alternativ som ska uppfylla människors olika behov. Jag förstår att det här låter väldigt högtravande och diffust, men vill ändå rekommendera den här texten – den är jättebra.
The word glamour originally meant a literal magic spell that made people see things that weren’t really there. In its contemporary sense, glamour still contains an illusion. It obscures difficulties, flaws, and costs. It hides boredom and pain. It seems effortless. The beach holiday entails no delayed flights, the electric car charges instantly, the expansive windows require neither cleaning nor curtains, the high heels never pinch. Glamour imagines a world without imperfections or trade-offs.
2. J Wortham skriver så klokt om sociala medier i NYTimes Magazine. Majoriteten av de sociala medier som vi använder har blivit till under 00-talet. Samhället och kulturen har utvecklats väldigt mycket sedan dess, är det således särskilt överraskande att vi inte riktigt orkar med plattformarna längre? Samtidigt är tanken om en digital gemenskap fortsättningsvis väldigt tilltalande och lockande. Den här var utmärkt, rekommenderar varmt. En annan riktigt bra text på samma tema finns på kritikern och musikhistorikern Ted Gioias Substack, The Honest Broker. Gioia hävdar att sociala plattformar är som gallerior, shoppingcenter. Vi besöker dem för att “allt” finns där, det finns för många av dem för att de alla ska kunna klara sig rent ekonomiskt och de flesta gallerior ser exakt lika ut som alla andra. Visst låter det här bekant?
3. Molly Gorman har skrivit en jättefin text på BBC om vänskap. Enligt vissa studier är fyra det optimala antalet nära vänner och medan yngre människor ofta brukar utvidga sin vänskapskrets är utvecklingen den motsatta hos äldre människor. Jag tyckte att fenomenet emotionell densitet var särskilt intressant, alltså att vi människor brukar ha färre men desto starkare och djupare vänskapsrelationer ju äldre vi blir.
4. Apropå vänskap. I veckan släpptes det sista avsnittet av Somebody Somewhere. Jag tycker LA Times kritiker Mary McNamara fångar perfekt seriens stämning i sin fina kolumn. Och precis som McNamara är jag också nästan benägen att kalla serien för episk tv. Jättefin text om en jättefin serie.
5. Aibō betyder partner på japanska, men kan också vara en förkortning av Artificial Intelligence roBOt. Tim Hornyak har skrivit en artikel om Sonys robothund Aibo som hunnit fylla 25 år. Här ett ypperligt exempel på en text som jag inte visste att jag ville läsa, men som verkligen var värd att läsa. Den här är så ljuvlig, massvis med härliga detaljer om hur det gick till när ingenjörerna bestämde sig för att designa en robothund. Varm rekommendation! Hittas på IEEE Spectrum.
6. Jag vet att många ser fram emot alla årets bästa-listor som brukar dyka upp i början av december. Själv ser jag alltid allra mest fram emot Nieman Labs lista med framtidsspaningar. Den här gången fanns det få överraskningar, mycket om influerare, AI och traditionella mediers status i medielandskapet. Men jag tycker ändå att den här är värd att kika igenom om man alls är intresserad av medier eller journalistikens nuläge och framtid.
7. Rapporteringen om Luigi Mangione har varit omfattande, men många medier har misslyckats med att ge en helhetsbild som beaktar alla de olika aspekterna av händelseloppet. Krisande sjukvård väcker starka känslor, också här i Norden. Gärningspersonen motsvarar inte våra förutfattade meningar om en våldsbrottsling, dessutom har Mangione memefierats och hans digitala fingeravtryck analyserats ingående. Men inte heller hans närvaro online svarar på alla frågor, som John Herrman på NY Mag/Intelligencer påpekar. En som lyckades rätt bra i mitt tycke är The Atlantics Charlie Warzel, ingressen till hans text säger egentligen allt: internet är bättre på att berätta historier än på att skapa mening. Också Candice Wuehles snabbanalys var bra, den hittas på hennes Substack Kitsch! Camp! Schmaltz! Schlock!
8. Jag läste med stor förtjusning Philip Teirs kulturkommentar i DN om Svenskfinlands komplicerade förhållande till luciatraditionen. Lucia betraktas både som skenhelig välgörenhet och en solidaritetssymbol. Och trots att många finlandssvenskar anser traditionen vara förlegad och ytlig ser den ut att överleva.
9. Det börjar vara flera månader sedan jag senast testade Anthropics chattbot Claude. Men efter att ha läst Kevin Rooses artikel i NYTimes blev jag intresserad. Texten handlar om hur Claude blivit populär bland så kallade tech insiders, framför allt på grund av att Anthropic satsat på att ge chattboten en personlighet eller specifika karaktärsdrag. Och det är just den här “personligheten” som jag skulle vilja bekanta mig med lite närmare. Undrar om det spelar någon roll att Claude har en människonamn, medan till exempel Open AI:s chattbot inte har det?
10. Undrar om Tucker Carlson skulle vara lika förtjust i Zyn om han visste att vitt snus ursprungligen marknadsfördes framför allt till unga kvinnor? Hur som, jag tycker det är fascinerande hur nikotinpåsar förknippas med manosfären och killar som sysslar med självoptimering i den amerikanska kulturen. Ainsley Harris har skrivit om just detta på Fast Company, alltså hur nikotinet genomgick en så radikal omprofilering under de senaste åren.
Avslutningsvis några snabba:
Maxxing borde ha utsetts till årets ord.
***
Rättvisa för kvinnorna i Love Actually.
***
Googles nya chip sätter fart på utvecklingen av kvantdatorer.
***
Apple ryktas utveckla en iPad som går att vika ihop.
***
Kineser håller på att tappa intresset för att lära sig engelska.
Medan jag skrev ihop det här brevet lyssnade jag bland annat på de här låtarna.
Tusen tack för att du läser mitt nyhetsbrev. Om du gillar brevet får du gärna bli prenumerant och berätta om nyhetsbrevet för dina vänner och bekanta.
Överraskningslänk för att du orkade läsa så här långt.