Som jag skrivit många gånger tidigare skulle jag allra helst skriva en kolumn eller krönika varje vecka och skicka i väg texten tillsammans med en noggrant kuraterad lista med rekommendationer.
Men jag klarar helt enkelt inte av den produktionstakten just nu. Därför kommer nyhetsbrevet igen tillsvidare att bestå av en kuraterad lista av rekommendationer och om jag råkar ha något spännande att skriva i längre format får ni betrakta det som ett trevligt litet bonustillägg.
Varje vecka konsumerar jag en massa nyheter, journalistik och populärkultur i olika former.
De här är mina funderingar och bästa rekommendationer:
1. Alexandra Moe har skrivit en läsvärd artikel i The Atlantic om läsning. Under en lång tid ansågs det väldigt konstigt att läsa tyst för sig själv eftersom det var högläsning som var kutym. Dessutom visar olika studier att vi kommer bättre ihåg saker som vi läst högt. Så fascinerande!
2. Nyligen läste jag Meri Valkamas bok Arvet: Samtal om Tarja Halonens politik. Den kändes viktig och överraskande hoppingivande i en annars ganska mörk stund som präglas av hyperindividualism och polarisering. Valkama kritiserar också starkt en utveckling inom nyhetsjournalistiken (i Finland) som gör mig ledsen och arg. Vi håller på att vända oss inåt och redaktionerna verkar endast klara av att koncentrera sig på en sak åt gången. Rent konkret betyder det här att nyhetsbevakningen fokuserar på allt färre händelser, huvudsakligen sådant som sker i andra industrialiserade länder. Utrikesbevakningen har blivit tunnare och ensidigare. Särskilt inom de svenskspråkiga medierna har man blivit ännu mer ignorant och fokuserad på fullständigt egala icke-nyheter.
3. Den svensk-italienska filmregissören Erik Gandinis After Work hittas både på Yle Arenan och SVT Play. En väldigt tankeväckande och intressant dokumentärfilm om arbete. Automation minskar behovet av arbetskraft, men vad ska vi människor hitta på om det inte finns några jobb för alla? Varm rekommendation, den här är mycket givande. Själv är jag av den åsikten att vi måste hitta på ett sätt att beskatta algoritmer och betala en medborgarlön.
4. Och på tal om att beskatta algoritmer. Hajpen kring AI är enorm just nu och investerare öser pengar på diverse utvecklingsprojekt, men det finns knappt några företag som verkligen gör vinst på AI. Gerrit De Vynck på Washington Post skriver om olika problem som AI-företagen kämpar med just nu.
5. Under en ganska lång tid har man talat om användare inom teknik. Vi talar om användarupplevelse och hänvisar till användare när vi talar om människorna som finns på en plattform. Men om olika AI-tjänster, så som chattbotar, ska betraktas som assistenter eller dylika borde vi kanske hitta på ett annat ord än användare. Superintressant text i MIT Tech Review av Taylor Majewski.
6. Sydkoreansk (populär)kultur har varit närvarande också i Väst under flera års tid. I fjol talade jag med en Koreakännare vid Helsingfors Universitet som sa att styrkan i den koreanska kulturen är dess mångsidighet. Koreanska filmer är ofta mörka och brutala medan K-pop är energiskt och kul. K-dramer i sin tur är ofta romantiska och hoppingivande. Koreansk mat är kryddigt och spännande. Han menade alltså att det finns något intressant för alla. Däremot är Nordkorea okänt territorium för de flesta. The Economist hade i veckan en bra text om varför sydkoreansk kultur intresserar så många medan nordkoreansk inte gör det.
7. Madeleine Aggeler skriver i The Guardian om hur mycket hennes psykiska välbefinnande förbättrats av att dölja irriterande personer eller konton på sociala medier. Jag håller hundra procent med Aggeler. Det finns en hel del människor som jag av diverse orsaker inte vill avfölja men orkar inte heller med deras inlägg i mitt flöde. Och precis som Aggeler skriver finns det något med människors inlägg på sociala medier som verkligen lockar fram mina allra sämsta sidor.
8. Veckans fotorep hittas i Helsingin Sanomat och handlar om modest fashion. Gillar särskilt bilderna som tagits i Vinterträdgården. Elena Sulin och Mikko Suutarinen har gjort den här.
9. Jen Silverman har skrivit veckans opinionstext och den hittas i NYTimes. Silverman skriver att poängen med konst inte är att få publiken att känna sig bekväm. Det här är något jag funderade på ganska mycket medan jag kollade den väldigt omtalade Netflixserien Baby Reindeer. Fast jag betraktar kanske inte en miniserie på en strömningstjänst som konst. Hur som, det är länge sedan en film eller serie gjort mig så obekväm som Baby Reindeer. Och det är en positiv sak. Det finns problematiska sidor med serien, men samtidigt känns den fräsch eftersom den vågar utforska delar av mänskligheten som är väldigt tabubelagda. Precis som Silverman skriver ska konst inte fungera som någon sorts moralisk vägledning utan ett utrymme för oss att utforska olika aspekter av mänskligheten.
10. Restaurangtips i Helsingfors. Tawook Lab i Citypassagen är det bästa som hänt mig i matväg på länge. Ett litet ställe som serverar otroligt god mat från Syrien. Efterlängtad omväxling till alla andra lunchställen. Extra plus för att största delen av lunchmenyn är vegetarisk. Varm rekommendation!
Avslutningsvis några snabba:
Bryta ut mineraler från sjögräs.
***
Bilder på vackra broar.
***
Sneaker + loafer = snoafer.
***
Tropen om den torterade poeten.
***
Kan hända att alla hundar har lika bra luktsinne.
Medan jag skrev ihop det här brevet lyssnade jag bland annat på de här låtarna.
Tusen tack för att du läser mitt nyhetsbrev. Om du gillar brevet får du gärna bli prenumerant och berätta om nyhetsbrevet för dina vänner.
Snoafer!!! Texten om ”user” var väldigt intressant. Älskar när man börjar vända och vrida på sånt som känns ”självklart”. Made me think.